1. Jag ska sätta upp en skylt med hennes tider och
några urvalskriterier på ytterdörren som hos läkaren. ”Alkoholister, gamlingar och fegisar uppmanas hålla sig borta. Tack på
förhand. Företrädelsevis en kultiverad, rolig, älskvärd arbetare och filatelist
med välvårdade tänder som gillar skalade tomater på burk.” s.106
2. För att hon inte har några bra tidigare
erfarenheter. Hon känner ingen tillit och hon tror inte att de vill hjälpa
henne utan att de istället dömer henne och hennes mamma för det liv de lever. ”Socialtanterna”
jämför sina liv med hennes, tycker hon, och kritiserar mer än hjälper.
3. ”Jag hade gärna bytt ut pappa mot Tony Danza i Who’s the boss, men han är redan
upptagen. Jag tror inte att det kommer att gå.” s.107
4. Vi tycker att boken slutar på ett väldigt positivt
sätt, i jämförelse med hur den först började. Hon har öppnat upp sig mer och
lärt sig att lita på vissa människor, så som ”socialtanterna”. Allting kanske
löste sig lite för bra och lite för
fort för min smak, med tanke på alla de människor som var inblandade. Ta
Hamoudis drogberoende, till exempel. Det var ändå bra att hon lärde sig att
acceptera sig själv och för en gångs skull glömma pappan. Som sagt hade boken
ett kanske lite för bra slut för att helt gå hem hos oss.
5. Som nämnts ovan så är vi inte så förtjusta i
slutet. Vi är som sagt väldigt glada att den slutade bra, men övergången från
självironi till självälskande var lite för snabb. Vi tror mer på en långsammare
förändring i attityd och självtänkande, samt sociala relationer. Hon känner sig
fortfarande inte helt trygg, vilket för oss känns bättre eftersom det annars
blir ett typiskt askungeslut med ”så levde de lyckliga i alla sina dagar”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar