Anton K och Felix

1.       Hon är 15 år och bor i förorten till Paris. Hon heter Doria och bor med hennes mamma. Hennes pappa har flyttat till Marocko för att bo med en yngre kvinna. Hon har nästan inga kompisar och hon blir retad av både lärare och elever. Hon träffar en terapeut och en gång i veckan kommer en kvinna från socialen och hälsar på henne och hennes mamma. Doria ogillar nästan alla som finns i hennes närhet och letar nästan fel.

2.       Som vi skrev tidigare så är hon retad av tillochmed lärare, detta gör såklart att hon inte tycker om dem.   Ett exempel på detta är att i hennes omdöme så skrev hennes lärare ”En sorglig och hopplös elev som får mig att vilja begära avsked eller begå självmord.” s. 37. Detta visar ju bara att läraren inte vill hjälpa henne och bara få henne att må dåligt.

3.       Deras förra socialassistent hade sagt att trots sina 10 år i yrket så var det första gången han träffade ”Såna som vi med bara ett barn i familjen” s.14. Med ”såna som vi” menar han antagligen araber men han ville inte säga det för att det skulle kunna framstå som om han inte ville uttrycka sina tankar.

4.       Det är en av de två personer som Doria kan prata med. Den andra personen är hennes terapeut madame Burlaud. Hamoudi hänger i alla trappuppgångar där de bor hela dagarna. Han träffade Doria när, som han uttrycker det, ”inte var större än en liten haschkaka”. När Doria kommer hem från skolan så brukar han stoppa henne och be om en liten pratstund men det brukar sluta med att de sitter och pratar i timmar. Han har inget jobb och gör inget än som vi sa tidigare, sitta i trappuppgångarna. Han gillar att läsa upp dikter för Doria, i alla fall de som han kommer ihåg. Vi får intrycket att han är lite kriminell men han är ändå sympatisk mot folk i sin omgivning. Tanken om kriminallitet får vi eftersom att han stjäl bilar och langar olika saker.